Mayor Kjell Hedvall retires after 23 years as Lidköping´s Mayor

Publicerat 30 juni, 2017 av i Okategoriserade.

From NLT 30 juni 2017: http://nlt.se/nyheter/lidkoping/1.5315880-tackar-for-sig-efter-22-ar-som-kommunalrad

Skärmavbild 2017-06-30 kl. 13.44.56

Tackar för sig efter 22 år som kommunalråd

Relaterat

Modeexpert och djurrättsaktivist i Kina

Vid besöket i Kina var det program dygnet runt men Kjell Hedvall tyckte inte att kvällens program såg särskilt intressant ut och frågade om det inte fanns något annat. Jo då, han kunde få gå på modeshow. Det skulle visst handla om skinnkläder. Kjell slappade lite på hotellet och tog en taxi till showen. Han var en kvart för­senad, han skulle ju bara titta lite. Men när han kom förstod han att alla väntat på honom. Han skulle upp på scenen och prata.
”Du är annonserad som internationell modeexpert”, sa tolken.
Har man stått i fullmäktige i Lid­köping i över 40 år och varit expert på allt ­kunde man väl klara ett kort inhopp som modeexpert tänkte han kanske.
”Det blev min tur att prata och då blev jag djurrättsaktivist. Kineserna är inte kända för att ta så mycket hänsyn till djuren. Jag sa till dem att om de är snälla mot djuren får de också bättre skinn till sina kläder.”
”Alla verkade till slut ­nöjda med den internationelle modeexperten”, säger Kjell Hedvall och ler.

Farfarsfar var också en retlig rackare

Kjell Hedvall ha i många sammanhang råkat in i verbala holmgångar inte minst i fullmäktige och ute på nätet.
”Jag kan inte hjälpa det. Jag gillar att retas. Jag har det i mina gener, säger han och räknar upp ett antal­ släktingar som lider av ­samma åkomma.”
”Jag träffade till och med en man jobbat med min farfars far på Kristine­dals fabrik. Det första han sa var att farfarsfar var en retlig rackare”, ­säger han.

Hans efterträdare som kommunalråd är redan utsedd. Det blir Jonas Sundström och honom har Kjell Hedvall fullt förtroende för.
– Många av mina gamla väljare säger att jag borde sitta tio år till. Men jag har ägnat hela mitt liv åt att försöka göra det bra för andra och nu vill jag ha lite tid för annat.
– Folk tror ofta att en viss person inte kan ersättas men det kommer att gå bra, säger han.
Han vet ännu inte om han kommer att ställa upp i valrörelsen nästa år. Han är ett känt ansikte och skulle förstås vara bra draghjälp i valet.
– Är jag kvar i Sverige gör jag det. Men jag har fått ett erbjudande om ett internationellt engagemang. Jag har jobberbjudanden från flera håll. Chefen för vård och omsorg Sven-Ove Andersson har lovat mig jobb som vårdbiträde om jag vill, säger Kjell Hedvall med ett leende.

När han ser tillbaka på sina år som kommunalråd är han glad och stolt över vad man tillsammans har åstadkommit.
– Det är en helt annan stad i dag, säger han.
Han plockar fram några saker som han varit särskilt engagerad i.

När Rörstrand lades ner var kommunen förberedd men hade uttömt alla möjligheter att ingripa. Han fick ändå frågan från NLT om vad kommunen skulle göra nu. Goda råd var dyra och Kjell Hedvall lovade en arbetsgrupp samt lät sig fotograferas som räddare vid de jättehöga Rörstrandsbokstäverna på taket. Tärningen var kastad och han fick gå tillbaka till kommundirektör Kenth Lindström och berätta vad han lovat. De tog en funderare till och plötsligt öppnade sig frågan genom att en kontakt i Fortum också satt i Iittala. Det blev ett möte på Landvetters flygplats och ett utvecklingsbolag bildades med kommunen, Iittala och fastighetsägaren.
– Vi hade en idé om vad vi ville göra. Rörstrand hade ju kvar sin utvecklingsavdelning, butiken fanns kvar, Formakademin fanns och museet. På de fyra benen skulle vi bygga vidare. Vi fick också staten att gå in med pengar, säger Kjell Hedvall.

De 34 000 kvadratmeter som stod tomma är i dag fyllda. Det finns 163 företag där och lika många anställda som när Rörstrand var som störst och sysselsatte 1 500 personer.
– Men mycket av det beror förstås också på att vi har en väldigt duktig och offensiv fastighetsägare, säger Kjell Hedvall.
Läckö slott är ett annat framgångsrikt exempel.
– Där hade styrelsen och ledningen havererat. Det var kört i botten och konkursmässigt. Vi var tvungna att göra något.
– Vi fick in landshövding Göte Bernhardsson som ordförande och Magnus Lönnroth som chef.
– Vid landshövdingens vårlunch gick Göte Bernhardsson och jag ut och rökte. Vi enades om att vi måste bygga nytt, det behövdes hotell och restaurang. Göte Bernhardsson tog över, många ställde upp och plötsligt hade vi 55 miljoner. Det har blivit en jättesuccé och nu finns planer på att fördubbla antalet rum, säger Kjell Hedvall.

De la Gardiegymnasiets om- och tillbyggnad har också blivit en succé.
– Vi räknade med 1 300 elever men det har exploderat och nu går uppemot 2 200 elever där. Man söker sig dit från andra kommuner för att det är en av Sveriges finaste skolor, säger Kjell Hedvall.
Arenan är också en lyckad satsning. Men det var ytterst nära att det aldrig blev något. Först skulle det bara bli en utebana till. Villa lade förslaget om en hall och Sparbanken Lidköping gick in som medfinansiär. Kostnaden för den extremt fina hallen var uppe i 260 miljoner kronor. En jättemajoritet inom arbetarkommunen ville satsa på vård och skola i stället och Kjell förlorade stort.
– Ni säger att driften är för dyr. Om jag får ner den till tolv miljoner får jag fortsätta då, sa Kjell Hedvall och fick ja av de generösa vinnarna i omröstningen.

Ingen trodde att han skulle lyckas. Det blev hårda prutningar och till slut var Sparbanken tvungen att gå in med driftsbidrag i tre år för att klara de tolv miljonerna. Arenan kunde byggas.
– Nu går det strålande bra med massor av arrangemang och det är mera på gång, säger Kjell Hedvall.
Det folkliga motståndet mot angreppen på sjukhuset i Lidköping ser han också som en framgång.
– Nu har vi ett nytt och modernt sjukhus. Om vi inte tagit strid hade vi inte haft mycket kvar, säger han.
Sockerbruket har också blivit vad han hoppades.
– Alliansen sa att det aldrig skulle gå. Nu är det ett allaktivitetshus där alla lokaler är upptagna, säger Kjell Hedvall.

Kinnekullebanan räddades mycket tack vare att kommunen gick in och betalade direktlinje till Göteborg. Det blev den järnväg som ökade trafiken mest i Västra Götaland.
– Campingen vid Framnäs är Sveriges finaste. Där är det fullt och den måste byggas ut mer, fortsätter han.
Äldreomsorgen ser han också som en framgångsfaktor.

Lidköping har lyckats där många andra gått bet.
– Centrum lever i Lidköping trots att många trodde att det skulle drabbas av Änghagen.
Hamnstaden ser han som en fantastisk möjlighet i framtiden, men länsstyrelsen tillåter inte att man bygger husen så länge det nya reningsverket inte är klart.
– Det är obegripligt. Ingen kommer ju att flytta in förrän reningsverket är flyttat, säger Kjell Hedvall.
Det viktigaste just nu är att potatisen som han odlar på innergården mitt i stan ska mogna.
Ronny Weihard

ANDERS ANDERSSONpost@nlt.se